SMÄRTREHABILITERING
JÄMLIKHET INOM SMÄRTREHABILITERING
Doktorand Helene Svensdotter
Det finns idag stor brist på kunskap gällande skillnader i könsrelaterade, ålder, och socioekonomiska faktorer vid selektering till multimodal smärtrehabilitering (MMR) samt om det föreligger skillnader för dessa faktorer i effekten av MMR. Kunskap om denna typ av skillnader vid MMR för patienter med långvarig icke-malign smärta är viktig för att kunna arbeta mot en jämställd och kunskapsbaserad vård. Skillnader i behandlingseffekter kan ge ökad kunskap kring mekanismer som vidmakthåller den långvariga smärtan samt för vem eller vilka som behandlingen är effektiv.
I projektet vill vi identifiera om det finns association mellan könsrelaterad, ålder och socioekonomiska faktorer i relation till smärta, fysisk funktion och livskvalitet bland dem som utreds inför, respektive selekteras till, MMR. Vi vill också identifiera eventuella associationer mellan könsrelaterad, ålder och socioekonomiska faktorer i lyckat utfall av behandling.
Finansiärer: Lokala FoU, FoU Angereds Närsjukhus
ETT BESLUTSSTÖD INOM SMÄRTREHABILITERING MED HELA PATIENTEN I FOKUS
Kvalitetsregister för smärta i teori och praktik
I projektet vill vi lyfta nyttan med register inom vården och då särskilt nyttan med Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) både inom forskningsfrågor och som ett beslutsstöd inom den befintliga smärtrehabiliteringen.
Då det är många faktorer som kan påverkas utfallet av en smärtrehabilitering och utfallen i sig är mångdimensionella är denna typ av studier metodmässigt krångligare att arbeta med. Vi vill med flera olika metoder bättre förstå vilka faktorer som bäst predicerar olika utfall inom smärtrehabilitering och hur detta kan illustreras i ett beslutsstöd.
Publicerat: Multidimensional health changes after a multimodal pain rehabilitation program: a registrybased study
Finansiärer: AFA Försäkringar
PRIMARY CARE MULTIMODAL REHABILITATION
Severinsson Y., Grimby-Ekman A., Nordeman L., Holmgren K., Bunketorp L., Dottori M., Larsson EH.
Components of primary care multimodal rehabilitation and their association with changes in sick leave– an observational study. WORK 2021.
SMÄRTA I SAMHÄLLET
PREDICTORS OF PAIN INTENSITY, SPREADING AND SENSITIVITY OF CHRONIC PAIN IN A GENERAL POPULATION
Larsson B, Dragioti E, Grimby-Ekman A, Gerdle B, Björk J.
Predictors of pain intensity, spreading and sensitivity of chronic pain in a general population - a two-year follow-up study from the Swepain. cohort. ." J Rehabil Med 2019, 51(3): 183-192.
THE ASSOCIATION BETWEEN PAIN CHARACTERISTICS, PAIN CATASTROPHIZING AND HEALTH CARE USE
Jöud A, Björk J, Gerdle B, Grimby-Ekman A, Larsson B.
The association between pain characteristics, pain catastrophizing and health care use - baseline results from the SWEPAIN cohort. Scandinavian J of Pain 2017, 16: 122-128.
UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA
STRESS, NON-RESTORATIVE SLEEP AND PHYSICAL INACTIVITY AS RISK FACTORS CHRONIC PAIN IN YOUNG ADULTS
Lindell M., Grimby-Ekman A.
Chronic pain is a common condition which causes patients much suffering and is very costly to society. Factors known to be associated with chronic pain include female gender, acute pain, depression, and anxiety. This study investigated whether stress, sleep disturbance, and physical inactivity were risk factors for developing chronic pain among young adults, and whether there were any interactions between these.
Stress, non-restorative sleep, and physical inactivity were risk factors for developing chronic pain one year after baseline, and stress were also a risk factor four years after baseline. These findings suggest that non-restorative sleep and inactivity are risk factors in the short term while stress is a risk factor in both the short and the long term. In addition to the independent effects of non-restorative sleep and inactivity, their combination seems to further increase the odds of chronic pain.
Läs artikeln
ELEVER PÅ HÖGSTADIET
Här studerade vi associationen mellan smärtsymtom hos elever som gick sista året på högstadiet och deras avgångsbetyg, åren 2001 och 2008. Denna studie undersökte också påverkan av demografiska faktorer och då särskilt föräldrarnas utbildningsnivå. Detta gjordes också med en analys, kvantil-regression, för att se hur associationerna såg ut i olika delar av elev-gruppen. Detta visade på att smärtsymtomen och skolbetygen var tydligast relaterat för elever med sämre betyg och dessutom stärktes denna skillnad av om föräldrarna även hade en lägre utbildning.
Refereras till i Guidelines on the management of chronic pain in children. World Health Organization. (2020).
UNGA VUXNA
Associations between chronic pain and the work ability. Staffan Björndell
I denna studie följdes 1603 personer under tio år, åldrarna 20–24 år vid baslinjen. Under de tio åren ökade andelen personer med långvarig smärta från 22 % till 32%. Denna grupp hade också 60 % större risk att lida av sömnproblem. Arbetsförmågan var i snitt 6% lägre jämfört med dem som inte hade långvarig smärta eller sömnproblem. Denna studie bekräftar tidigare studier om att sömnproblem är vanligare hos personer med långvarig smärta och att prevalensen ökar med åldern. Den nedåtgående arbetsförmågan kan vara början på en trend och det finns risk att den fortsätter att gå ner i takt med att personerna blir äldre. Det är viktigt att vidta vårdåtgärder och rehabilitering i ett tidigt skede för att förhindra att smärtan orsakar förändringar i nervsystemet och blir mer svårbehandlad.